Ålsten, Smedslätten Nockeby Abrahamsberg
Fler vyer från Vällingby, Spånga
Egnahemsbygge i Vällingby under mitten av femtiotalet. Arbetet utfördes på kvällar och helger efter arbetet.
Man undrar hur de orkade - men man får inte glömma bort att i det "fattiga gamla" folkhemmet Sverige kunde en person i familjen vara familjeförsörjare och här ligger förklaringen - man orkade för att kvinnan i familjen stod för hela markservicen och utan henne skulle det inte blivit något hus. Något som männen som byggde egnahemmen ofta glömmer bort.
I dag har vi ett hot mot egnahemmen som syftade till ett gott boende för den vanlige inkomsttagaren. Köpkraften för småhusägarna i storstäderna minskar ytterligare och många känner en berättigad oro över att inte ha råd att bo kvar. Vi är många som bor i småhus utan att ha ens hälften av våra politikers löner. Om man sätter normalboindex till 100 (vilket alltså är det man minst bör nå upp till) så är boindex för Stockholm 84, för Malmö 92 och Göteborg 98. För riket i snitt ligger det på 144. Småhusägaren i Stockholm är alltså den som betalar mest för sitt boende och alltså får minst köpkraft kvar. Störst är köpkraften i Hudiksvall, Örnsköldsvik och Skellefteå - siffrorna är framtagna av Föreningssparbankens ekonomer.
Hon hade sina rötter i en djup förankrad borglighet och bodde i Ålsten dit hon någon gång i slutet av vårterminen bjöd oss barn på saft och bullar i trädgården.
Vad som fortfarande förundrar mig är att denna, redan då gamla dam, vid några tillfällen gav oss visioner av hur framtiden skulle komma att se ut. "Barn – i framtiden kommer många av dagens slitsamma och monotona arbeten att utföras av maskiner. Och den tid och de pengar man vinner på detta kommer man att fördela till alla människor i samhället så att man får kortare arbetstid och mer tid för familjen och egna intressen".
Eller är det kanske jag som har fördomar – kanske bör man i dag kanske börja tala om dålig och god kapitalism. Kanske skulle man från dagens alltmera tysta opposition våga omvärdera sin syn på kapitalismen. Hur ska man från vänsterhåll hantera frågor om företagande och marknadsekonomi eller rättare sagt man måste våga ta tag i dessa frågor och inte helt överlåta dem till marknadsliberalerna. Hur ska vi återta en infrastruktur som håller på att säljas ut till privata intressen och få tillbaka ett rättvist samhälle.
Där Seniorboendet vid Skattegårdsvägen i dag ligger byggdes skattegårdsskolan som barrackskola - mycket efterlängtad eftersom vi elever nu äntligen fick ett eget klassrum och en riktig gymnastiksal - något om vi hittills saknat. Bilden visar midsommarfirande på Skattegårdsängen i slutet av 50-talet.
Växthusen i Hässelby
Hässelby var väl i början av seklet något av Stockholms växthus. Här är växthusen som låg på gärdet vid Johannelundstippen. Tippen användes på 60 talet som motorcykelbana av några entusiaster - och vi ungar var inte sena att följa efter genom att bygga om någon gammal cykel till motorcrossvariant.
Under 25 år från 1930 sände Spångamasterna radio till oss i Stockholmstrakten för att sedan lämna över till Motala. Jag tillhör de som under 60talet hyllade marknadskrafterna när de via Radio Nord gav oss ungdomar ett alternativ till Radio Luxenburg som inte alltid gav så bra kvalitet på musiken med sina långvågssändningar. Under de senaste decennierna har vi via den sk föreningsradion (det började faktiskt så) som sedan sålde ut sina sändningsrätter till kommersiell radio, fått en alltmer anpassad radio som skall hålla kvar köpgrupperna över reklampauserna. I denna soppa är det befriande att det fortfarande finns kvar public service – dvs en radio och TV som fortfarande fungerar som kunskapsbärare.
Sveriges Radio har väl hunnit över de 50 i ålder och som mogen institution i den åldern så måste vi ha några motkrafter till all reklamfinansierad TV och Radio. Vi behöver en Radio och TV som kan ge oss nyheter och information och smalare program som inte styrs av de som köper reklam. Vi behöver en kunskapskälla som står helt oberoende från reklambyråerna och som vågar ta upp fakta som jag som konsument och människa behöver känna till och som kan väcka nya intressen hos mig. Det är viktigt att Sveriges Radio satsar på kvalitet och inte försöker locka till sig lyssnare och tittare på samma sätt som de kommersiella kanalerna. För att trygga framtiden för vår public service Radio/TV så vore det kanske bra om finansieringen sköttes via skatten så att dess framtid tryggas som den del av infrastrukturen den är. Tänk er en mediasituation med enbart kommersiella kanaler som är helt beroende av annonsörerna – vem vågar då säga sanningen om den inte stämmer med annonsörens värderingar. Det är lätt att då citera Bruce Springsteens uttalande om den så kallade mångfalden ”fiftyseven channels and nothings on”
Spånga Järnvägstation 1915
Varför kunde det gamla stationshuset inte få stå kvar - även om man byggde det nya. Tänk att lägga biblioteket med stadsdelsinfo och ett café i ett sådant hus. Men demokratireformen med närdemokrati och medborgarkontor med tillgänglighet för medborgarna var bara vackra ord.
Rödvinslobbyisterna fortsätter ihärdigt att peka på hur nyttigt rödvin är för att man ska klara sig ifrån hjärtinfarkt.Forskare från USA, Kanada och Australien har upptäckt att man i jämförelsegruppen som klassats som nykterister har lagt in personer som slutat dricka alkohol av hälsoskäl. Dvs i gruppen nykterister finns alltså folk som har blivit sjuka av alkohol och som av hälsoskäl inte dricker.
Alltså de personer som har fått hjärtinfart av alltför mycket rödvinspimplande och därför fått välja mellan att dö av en infarkt eller att bli nyktra placerades i gruppen nykterister.
Tänk själv och glöm inte bort att med statistik kan man bevisa vad som helst beroende på hur man väljer ut grupper eller hur man formulerar frågor eller svarsalternativ mm
Bromsten sett från Sundby
