Ålsten, Smedslätten Nockeby Abrahamsberg
Svensk demokrati och jämlikhet
Jag längtar ut - bilder från modernt åldringsboende
Jimi Hendrix på Gröna Lund 1967
Savage Rose på Kårhuset - Stockholm tidigt 70tal
Ten Years After på konserthuset - Stockholm början av 70talet
Jakten på sjukskrivna motiveras ofta av omsorg för statens utgifter
Swedbank har lånat upp totalt 421,2 miljarder kronor under statlig garanti sedan 2008 varav 234,8 miljarder kronor på korta löptider under 12 månader och 186,4 miljarder kronor på långa löptider över 12 månader. Swedbank hade, vid utgången av det fjärde kvartalet 2009, 241 miljarder kronor i utestående lån. Vid utgången av första kvartalet 2010 hade den utestående skulden minskat till 201,5 miljarder kronor. Texten hämtad från Swedbanks hemsida.
De sammanlagda utgifterna för socialförsäkringen
var 449 miljarder kronor 2008, vilket motsvarade 15 procent av
bruttonationalprodukten. Cirka hälften av detta går till pensioner, 32 procent är
ersättning vid sjukdom. Den svenska
socialförsäkringen och handikapp och stödet till familjer med barn är 14 procent.
Drygt två procent av kostnaderna går till
administrationen. Texten hämtad från Regeringskansliet
Vi lånar alltså ut nästan lika mycket till enbart Swedbank i Statliga Garantiprogrammet som vad hela vår välfärdsgaranti kostar oss. Det här är skattepengar och det gäller alltså enbart Swedbank. Vad blir totalsumman om vi slår ihop alla bankernas garantilån från staten. Var finns debatten om ökade krav på bankerna - här talas aldrig om nedskärningar för att få en "sund" statsekonomi - här lånas friskt ut pengar utan att ställa krav på att bankerna ska "rehabilitera bort" sin sjuka spekulationsekonomi eller sina skyhöga chefslöner och bonusar. Det minsta man väl kan begära att staten när man går in med pengar som stöd till lån, som ofta också avskrivs, är väl att man i stället köper aktier, som banken sedan vid bättre tider är garanterade att köpa tillbaka till marknadspris via börsen. På det här sättet får vi en situation där staten inte bara dräneras på pengar från bankerna.
Staten vårdar sig alltså om bankernas välfärd på bekostnad av vår välfärd - det borde i ett land som kallar sig demokrati vara tvärtom
Kärnkraften och miljön
Som i en dimma av radioaktivitet ligger anläggningen vid Östersjöns strand och ger elbolagen stora vinster idag på bekostnad av framtida generationers hälsa och miljö.
I dagens alltmer beställda debatt försöker man (och lyckas) från energijättarnas håll styra in våra tankar till att acceptera att kärnkraften är lösningen på de globala miljöproblem som blir mer och mer påtagliga.
Kärnkraften beskrivs som klimatneutral – men enligt det tyska Öko-institutet så har de gjort beräkningar som visar att kärnkraften orsaker utsläpp som motsvarar 64 gram koldioxid ekvivalenter per kWh. Det motsvarar 7% av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Därtill kommer de enorma kylvattenutsläppen från de svenska kärnkraftverken till Östersjön. Våra sk ”rena” kärnkraftverk släpper också ut flera tusen gånger mer radioaktivitet än tex motsvarande kärnkraftverket utanför St Petersburg i Ryssland. Östersjön har blivit världens mest radioaktiva hav och radioaktiviteten hos fisk som fångats vid svenska Östersjökusten är nu uppe i nästan 300 Bequerel/kg fisk, vilket är det gränsvärde som fick oss att sluta äta renkött, älgkött och svamp efter Tjernobylolyckan.
Tänk om det är så att den pågående döden av Östersjön inte beror på
försurning eller övergödning – utan beror på utsläppen från kärnreaktorerna
som ju enligt kärnkraftförespråkarna ska rädda vår miljö – hemska tanke.
Tanken hissnar ännu mer när man då tänker på fortsättningen – slutförvaringen ska ske i urberget 500 meter ner i berget under Oskarshamn eller Forsmark. Vad händer med oss när grundvattnet som vi är helt beroende av har blivit radioaktivt. Jordbävningsexperter pekar dessutom på faran med förvaring av kärnkraftsrester i berggrunden - resterna är livsfarliga i 100 000 år.
Vi måste tänka om och satsa långsiktigt på solenergi, vindkraft och bioenergi som är under stark utveckling och där vi ligger långt fram i forskningen. Solenergi är dessutom en energi som passar många av de länder som idag räknas till de fattigaste – många av dessa är ju rika på sol som kan hjälpa dem att få den billiga och miljövänliga energi som kan hjälpa dem att bygga upp sina länder.
Våra politiker måste sluta att lyssna och ta order från den traditionella energi industrin och våga fatta långsiktiga beslut som gör att solenergi- vind- och bioenergisektorn får garantier som gör att man kommersiellt vågar satsa på att utveckla produkter. Det behövs kanske skattesubventioner eller skattefrihet för att vi ska kunna ställa om samhället till ett reellt miljötänkande. I alla civiliserade samhällen används ju skattemedel för att bygga upp nya infrastrukturer. Det här är ju väl satsade pengar i och med att de gör att vi kan fortsätta att bygga upp en mycket kompetent miljöindustri vars produkter kommer att efterfrågas mer och mer i och med tilltagande miljöförstöring. Det märkliga är att vi inom landet inte ser den potential som våra miljöföretag har - men från USAs sida är man på hugget och köper in sig i många av dessa företag.
Vi blir bestulna
Under en lång rad av decennier har svenska skattebetalare byggt upp företag som Telia, Nordea, Vin & Sprit, SBAB och Vasakronan. Genom sina skattepengar har man kollektivt investerat i dessa företag som har växt och så småningom givit tillskott till statskassan.
Alliansen vill nu privatisera dessa företag för att, som man säger, kunna betala av på statsskulden. Man kommer att sälja av aktier för 150 miljarder. En amortering av statsskulden på 150 miljarder minskar statens räntekostnader med 5,25 miljarder per år enligt beräkningar som gjorts av Riksgäldskontoret.
Besparingen på dessa 5,25 miljarder är mycket mindre än de utdelningar som Staten (dvs vi skattebetalare) skulle få om man i stället behöll aktierna i statlig ägo. Som exempel kan nämnas att de aktuella aktiebolagen under förra året gav en utdelning till statskassan på 9,7 miljarder - dvs nästan 4 miljarder mer än den räntebesparing som alliansen gör genom att privatisera vår gemensamma egendom. I år kommer utdelningen att bli ännu högre - enbart aktieutdelningen från TeliaSonera kommer att ge staten ett tillskott på 12,7 miljarder. Ser man matematiskt på hela förslaget så kan jag inte se det som något annat än ren stöld från oss skattebetalare eller om man ska använda ett mildare juridiskt uttryck - "trolöshet mot huvudman".
Alliansens prat om breddat ägande är bara dimridåer som man lägger ut - kan det finnas ett bredare ägande än det vi har via våra statliga bolag som ju bevisligen ger mer pengar till vår gemensamma statliga kassa om de får vara kvar i allmän ägo.
Från alliansens sida säger man från Finansdepartementet att poängen aldrig har varit att det ska få några stora statsfinansiella konsekvenser utan att man ser strikt företagsekonomiskt på saken.
Det är märkligt det här med miljö. Fortfarande är det billigare att åka med flyg än med tåg om man ska resa i Europa och Sverige. Vad som också är något irriterande är den totala brist på servicesamordning inom tågväsendet i Europa - man delar ju på rälsen så varför ska det var helt omöjligt att boka en biljett via Internet på hela vägen från Sverige till exvis Venedig. Man kan inte heller få reda på priset. Väljer man i stället flyget så kan man väldigt lätt boka flyget vart som helst i hela världen och med prisalternativ. VAR ÄR SAMORDNINGEN för de miljövänliga alternativen - eller vill man inte att vi ska vara miljövänliga?
För att inte tala om hur det är när det gäller transporter av varor inom EU. Vi subventionerar transporter i den heliga konkurrensens namn. Tänk bara tanken på att införa en transport avgift, (kvot) som grundar sig på hur mycket miljögifter som transportmedlet belastar omgivningen med och multiplicera det med antalet mil som varan transporteras. Dvs det icke miljöbelastande alternativet får en kvot på tex 1 och det mest belastande får en kvot som svara mot de utsläpp som det orsakar. Flyget skulle då hamna mycket högt och allt som skickas med flyg blir kostsamt. Båt och tåg blir billigare. Det här gäller både varor och persontransporter. Konsekvensen skulle bli att vi som konsumenter får betala mycket för de tropiska frukter som flygs hit och vis skulle då troligtvis i stället köpa närodlade äpplen och på så sätt skulle vi stödja ett lokalt hållbart närodlat alternativ.
Kartan visar en grovindelning av nordvästra Stockholm och följer indelningen på mina sidor. Om du för markören över kartan så kan du med ett enkelt klick komma till den del som intresserar dig.
 |